Om Biosfärområdet

Ordet biosfär syftar till det tunna skikt av vatten, luft och levande organismer som omger vår planet. Människan ingår i och är helt beroende av biosfären. När vi inte nyttjar dess system och resurser på ett hållbart sätt uppstår därför problem.

Biosfärområden utses världen över för att kunna visa på platser där ekologiska resurser kan brukas utan att förbrukas – och för att skapa platser där metoder för hållbar utveckling för både människa och miljö kan utvecklas och testas. Biosfärområdena är menade att leda arbetet för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Varje biosfärområde är unikt och har sina fokusområden.

Unesco, som är FNs organ för kultur, vetenskap och utbildning, väljer ut biosfärområden i världen som uppvisar goda exempel på hur nyttjande och bevarande kan gå hand i hand. Grunden för urvalet – en långsiktigt hållbar samhällsutveckling – bygger på lokalt engagemang och förankring.

Vad är ett biosfärområde?

Varför ett nytt biosfärområde i Skåne?

Storkrikets biologiska och geologiska värden är unika – och sårbara. I området har man identifierat 1 054 rödlistade arter. Det är en av de högsta noteringarna i Sverige. Det innebär att vi i området kan hitta 22 procent av landets alla rödlistade arter, samtidigt som Storkriket endast utgör 0,25 procent av landets totala yta.

I området ligger även Krankesjön, Vombs ängar och Vombsjön som tillhör landets allra finaste fågellokaler. Stora delar av området är naturreservat, Natura 2000, Ramsarområde och riksintresse för både naturvård och friluftsliv.

I området finns mycket av det brutna kulturlandskapet bevarat. Landskapet vittnar om lantbrukets förändringar under de senaste århundradena, om militär verksamhet på Revingehed, fiskenäring i Vombsjön och om utdikningar som genomförts för att vinna odlingsbar mark. Idag restaureras de utdikade våtmarkerna för att skapa en ekologiskt hållbar vattenhantering och återskapa biologisk mångfald. Våtmarkerna i området är viktiga för många fåglar, insekter och vattenlevande djur.

Storkriket har goda förutsättningar för turism och näringsliv, främst med inriktning mot fiske och friluftsliv. Med sin rikedom av fauna, flora, kulturhistoria, geologi och olika utvecklingsinitiativ har området goda förutsättningar att uppfylla kriterierna för art bli landets åttonde biosfärområde.

Finns det en risk att Storkriket inte skulle godkännas av Unesco?

När Storkriket blev utnämnt till biosfärområdeskandidat gav Unesco en rad rekommendationer för fortsatt utveckling. Alla kandiderande biosfärområden får rekommendationer, unika för sina områden. För Storkriket var rekommendationerna bland annat att utöka områdets storlek och att arbeta med kulturens roll i området. När den slutgiltiga ansökan sedan skickas in så kollar Unesco på hur man tagit sig an dessa rekommendationer. Att dessa rekommendationer inte har arbetats med under kandidaturen skulle kunna vara en anledning till att inte godkänna ett biosfärområde. Ett biosfärområde skulle även riskera att inte bli godkänt om Unesco märker att man inte har satsat på arbetet överlag. Biosfärområdeskandidaten Storkriket har under sina år som kandidat arbetat med alla sina rekommendationer och genomfört flera ändringar utifrån dem. Sjöbo, Lund och Eslöv har även valt att satsa på kandidaturen och tillsätta både koordinator, styrgrupp och arbetsgrupp. Därför tror vi att det är en väldigt låg risk att Storkriket inte skulle bli godkända som biosfärområde.

Innebär ett biosfärområde nya regler om vad man får och inte får göra i området?

Biosfärområdet ska förhålla sig till redan rådande regelverk och skyddsstrukturer, vilket innebär att etableringen av biosfärområdet inte medför några nya restriktioner gällande äganderätt, nyttjanderätt, brukanderätt och allemansrätt. Biosfärområdet ska inte heller ta över någon annan samhällsaktörs arbetsområde. Biosfärområdet är främst ett samarbetsorgan. Biosfärområdet ska sätta viktiga frågor i fokus och kan bidra till och genomföra direkta insatser via bland annat projektmedel och samarbete. Kortfattat ska biosfärområdet utifrån rådande regelverk verka för ökat lokalt samarbete, att olika perspektiv tas i beaktan i samhällets utveckling samt att kunskap uppdateras och sprids i området.

Fyra procent av Sveriges befolkning bor idag i ett biosfärområde och biosfärområdena utgör sammanlagt sju procent av Sveriges yta. Var tionde kommun ingår i ett biosfärområde.

Hur bildar man ett biosfärområde

Höga naturvärden och en unik artrikedom

Storkriket ligger i Eslövs, Lunds och Sjöbo kommun i södra Skåne. Det område som föreslås bli ett biosfärområde är cirka 110 000 hektar stort och omfattar runt 150 000 invånare.

Storkrikets karaktäriseras av flera värdefulla naturområden, bland annat Vombsjösänkan. Vombsjösänkan är sannolikt ett av landets artrikaste områden. Särskilt viktiga är de sandiga markerna som rymmer många hotade insekter och växtarter.

Även våtmarkerna hyser höga naturvärden främst knutna till livsmiljöer som mader, grunda näringsrika sjöar, slingrande bäckar, kärr och sumpalskog. Dessa marktyper finns främst kring Klingavälsån och Krankesjön. Även Kävlingeån med biflöden utgör värdefulla rastplatser för fåglar under höst- och vårsträcken. Krankesjön är en av landets främsta fågelsjöar.

På Romeleåsen finns fortfarande flera värdefulla betesmarker, så kallade fälader, som är en rest av de stora fäladsområdena som förr täckte större delen av Romelåsens. Kring Häckeberga och Övedskloster finns gammal ädellövskog, hagmarker, alléer och parkmiljöer med många gamla träd och död ved som gynnar en mycket artrik biologisk mångfald.

Nyttan med ett biosfärområde

Människorna i och kring ett biosfärområde kan gynnas på olika sätt och fördelarna varierar beroende på yrkesroller, intressen och fritidssysslor. Även samhället som helhet gynnas av biosfärområden eftersom olika samhällsinsatser riktas mot en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.

Statusen som biosfärområde ger möjligheter till platsmarknadsföring. I Europa är dessa attraktiva områden att leva i och att besöka, vilket har bidragit till att besöksnäringar för biosfärområden har utvecklats på olika håll. En studie visar att biosfärområdet Kristianstad vattenrike årligen genererar 25 miljoner koronor i intäkter från besökare som uppger att Vattenriket är den huvudsakliga anledningen till att de besöker Kristianstad.

Ett biosfärområde kan ge ökade möjligheter att få medel för till exempel forskning, testbäddar för innovation, demonstrationsprojekt och miljöövervakning.

Vad för konkreta insatser och resultat kan ett biosfärområde generera?

Varje biosfärområde är unikt och ska arbeta utifrån sina lokala förutsättningar. Ändå skulle vi rekommendera att gå in på de andra svenska biosfärområdenas hemsidor och titta runt.

Många biosfärområden i Sverige har nämligen arbetat under flera år och kan ge en bra bild av vad för sorts konkreta insatser ett biosfärområde kan generera.
Hitta konkreta insatser från andra biosfärområden härigenom.

Samtidigt som Storkriket är under utveckling arbetar vi redan för att driva fram konkreta insatser i området. Kunskapsspridning och ökat engagemang lägger grunden för arbetet och är något som tagit en del tid, men resultat börjar märkas. Bland annat genom vårt arbete med hållbar plats- och destinationsutveckling.
Läs mer på vår sida för projekt och samarbeten.

I Storkrikets Unesco-ansökan finns också skrivelser om framtida möjligheter i förhållande till grunduppdraget att bevara, utveckla och stödja en hållbar samhällsutveckling av området.
Hitta vår Unesco-ansökan här.

Namnet Storkriket

Storken var en vanlig syn i det gamla skånska odlingslandskapet. Sedan hände något. Människan började bruka jorden på nya sätt och storken försvann. År 1954 häckade det sista storkparet i Sverige, i Skåne, på en gård utmed Klingavälsån.

För att få tillbaka storken tog Naturskyddsföreningen i Skåne under slutet av 1980-talet initiativet till att inleda Storkprojektet. Flera år av uppfödning, kunskapshöjande insatser och ideella krafter krävdes för att få vilda storkar tillbaka till landskapet – och år 2014 häckade det första vildfödda paret åter igen i Skåne.

Det är en berättelse om människans relation med naturen. Hur vi behöver och hur vi påverkar den, och om hur relationen inte på något vis är statisk.

Läs en mer detaljerad version av storkens historia på Storkprojektets hemsida: Storkprojektet.

Vad är en biosfärkandidatur?

Storkriket är ett vackert och värdefullt landskap som med sin rikedom av fauna, flora, kulturhistoria, geologi, livsmedelsproduktion och olika utvecklingsinitiativ har de bästa förutsättningarna att uppfylla kriterierna för ett biosfärområde.

Tillkomsten av ett biosfärområde sker i flera och ganska omfattande steg. Det är Unescos globala styrelse för Biosfärprogrammet som utser nya biosfärområden men det är Sveriges regering som nominerar nya områden till Unesco.

Samverkan mellan enskilda, intresseorganisationer, föreningar, markägare och myndigheter är själva grundstommen i ett biosfärområde. Att involvera en bredd av aktörer med olika kunskap i förvaltningen leder till att mer hållbara lösningar kan hittas.

Global samverkan

Som biosfärområde är man del av en global familj av biosfärområden i Sverige och runt om i världen. Unescos biosfärprogram Man and the Biosphere (MAB) är ett mellanstatligt program med syfte att på vetenskaplig grund förbättra relationen mellan människan och hennes livsmiljö i ett globalt perspektiv. Programmet startade 1971 och är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram där naturvetenskap och samhällsvetenskap förenas.

Det finns i dag över 700 biosfärområden, fördelat på i 129 länder, som ingår i World Network of Biosphere Reserves. I Sverige finns det sju biosfärområden. Biosfärprogrammet leds av en internationell styrelse och har flera underprogram samt aktiviteter som rör bl.a berg, torrområden, tropiska skogar, stadslandskap, våtmarker, öar och kustens ekosystem. Styrelsen möts en gång per år och beslutar bland annat om nya biosfärområden. Sverige är invalt i styrelsen för biosfärprogrammet mellan 2017-2021.

Genom detta fantastiska nätverk av platser har ett lika fantastiskt nätverk av individer växt fram, från alla delar i samhället. Det ger programmet livskraft och bidrar till ständig innovation och förnyelse. Denna globala rörelse engagerar över 275 miljoner människor i att hylla den gemensamma länken mellan mänskligheten och naturen som delas av alla. It’s about life!

Ett biosfärområde är ett område med höga kulturhistoriska och biologiska landskapsvärden som fungerar som modellområden för en hållbar utveckling. I fem decennier har människor över hela världen använt Unescos biosfärområden för att hitta lokala lösningar på globala utmaningar. De närmaste åren fokuserar Biosfärprogrammet på att:

bevara den biologiska mångfalden
återställa och stärka ekosystemtjänster
främja en hållbar användning av naturresurser
skapa hållbara och rättvisa ekonomier samt livskraftiga samhällen
utveckla verktyg som kan mildra effekter av klimatförändringar och andra globala miljöförändringar.

Det gemensamma målet fram till 2025 är att Unescos biosfärområden ska vara väl fungerande modellområden för hållbar utveckling som bidrar till FN:s Globala mål och genomförandet av Agenda 2030.

Biosfärområden fungerar som strategiska modellområden för en hållbar utveckling. Med det menas att vi arbetar med den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensionen av hållbarhet på bred front och under lång tid. För att nå målen behöver både människor och samhällen förändras mot ett smartare och mer hållbart nyttjande av mark, vatten, naturresurser och ekosystem. Biosfärområden erbjuder arenor för samverkan och lärande kring rymmer många goda exempel på hur Agenda 2030 och de globala målen kan genomföras i praktiken.

bevara den biologiska mångfalden
återställa och stärka ekosystemtjänster
främja en hållbar användning av naturresurser
skapa hållbara och rättvisa ekonomier samt livskraftiga samhällen
utveckla verktyg som kan mildra effekter av klimatförändringar och andra globala miljöförändringar.

Sidans innehåll