Biosfärområde Storkriket
Här – i ett område mellan södra Eslöv, Lund och Sjöbo – växer kreativitet och kunskap på en plats med stort tidsdjup som erbjuder ett sammanhang och förståelse för vår egen tid och hur vi ska förvalta framtiden hållbart.
Vad är ett biosfärområde?
Ordet biosfär syftar till det tunna skikt av vatten, luft och levande organismer som omger vår planet. Människan ingår i och är helt beroende av biosfären. När vi inte nyttjar dess system och resurser på ett hållbart sätt uppstår därför problem.
Biosfärområden utses världen över för att kunna visa på platser där ekologiska resurser kan brukas utan att förbrukas – och för att skapa platser där metoder för hållbar utveckling för både människa och miljö kan utvecklas och testas. Biosfärområdena är menade att leda arbetet för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Varje biosfärområde är unikt och har sina fokusområden.
Unesco, som är FNs organ för kultur, vetenskap och utbildning, väljer ut biosfärområden i världen som uppvisar goda exempel på hur nyttjande och bevarande kan gå hand i hand. Grunden för urvalet – en långsiktigt hållbar samhällsutveckling – bygger på lokalt engagemang och förankring.
Höga naturvärden och en unik artrikedom
Storkriket ligger i Eslövs, Lunds och Sjöbo kommun i södra Skåne. Det område som föreslås bli ett biosfärområde är cirka 110 000 hektar stort och omfattar runt 150 000 invånare.
Storkrikets karaktäriseras av flera värdefulla naturområden, bland annat Vombsjösänkan. Vombsjösänkan är sannolikt ett av landets artrikaste områden. Särskilt viktiga är de sandiga markerna som rymmer många hotade insekter och växtarter.
Även våtmarkerna hyser höga naturvärden främst knutna till livsmiljöer som mader, grunda näringsrika sjöar, slingrande bäckar, kärr och sumpalskog. Dessa marktyper finns främst kring Klingavälsån och Krankesjön. Även Kävlingeån med biflöden utgör värdefulla rastplatser för fåglar under höst- och vårsträcken. Krankesjön är en av landets främsta fågelsjöar.
Fyra procent av Sveriges befolkning bor idag i ett biosfärområde och biosfärområdena utgör sammanlagt sju procent av Sveriges yta. Var tionde kommun ingår i ett biosfärområde.
På Romeleåsen finns fortfarande flera värdefulla betesmarker, så kallade fälader, som är en rest av de stora fäladsområdena som förr täckte större delen av Romelåsens. Kring Häckeberga och Övedskloster finns gammal ädellövskog, hagmarker, alléer och parkmiljöer med många gamla träd och död ved som gynnar en mycket artrik biologisk mångfald.
Nyttan med ett biosfärområde
Människorna i och kring ett biosfärområde kan gynnas på olika sätt och fördelarna varierar beroende på yrkesroller, intressen och fritidssysslor. Även samhället som helhet gynnas av biosfärområden eftersom olika samhällsinsatser riktas mot en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.
Statusen som biosfärområde ger möjligheter till platsmarknadsföring. I Europa är dessa attraktiva områden att leva i och att besöka, vilket har bidragit till att besöksnäringar för biosfärområden har utvecklats på olika håll. En studie visar att biosfärområdet Kristianstad vattenrike årligen genererar 25 miljoner koronor i intäkter från besökare som uppger att Vattenriket är den huvudsakliga anledningen till att de besöker Kristianstad.
Ett biosfärområde kan ge ökade möjligheter att få medel för till exempel forskning, testbäddar för innovation, demonstrationsprojekt och miljöövervakning.
Vad för konkreta insatser och resultat kan ett biosfärområde generera?
Varje biosfärområde är unikt och ska arbeta utifrån sina lokala förutsättningar. Ändå skulle vi rekommendera att gå in på de andra svenska biosfärområdenas hemsidor och titta runt.
Många biosfärområden i Sverige har nämligen arbetat under flera år och kan ge en bra bild av vad för sorts konkreta insatser ett biosfärområde kan generera. Hitta konkreta insatser från andra biosfärområden här.
Samtidigt som Storkriket är under utveckling arbetar vi redan för att driva fram konkreta insatser i området. Kunskapsspridning och ökat engagemang lägger grunden för arbetet och är något som tagit en del tid, men resultat börjar märkas. Bland annat genom vårt arbete med hållbar plats- och destinationsutveckling. Läs mer på vår sida för projekt och samarbeten här.
I Storkrikets Unesco-ansökan finns också skrivelser om framtida möjligheter i förhållande till grunduppdraget att bevara, utveckla och stödja en hållbar samhällsutveckling av området. Hitta vår Unesco-ansökan här.
Namnet Storkriket
Storken var en vanlig syn i det gamla skånska odlingslandskapet. Sedan hände något. Människan började bruka jorden på nya sätt och storken försvann. År 1954 häckade det sista storkparet i Sverige, i Skåne, på en gård utmed Klingavälsån.
För att få tillbaka storken tog Naturskyddsföreningen i Skåne under slutet av 1980-talet initiativet till att inleda Storkprojektet. Flera år av uppfödning, kunskapshöjande insatser och ideella krafter krävdes för att få vilda storkar tillbaka till landskapet – och år 2014 häckade det första vildfödda paret åter igen i Skåne.
Det är en berättelse om människans relation med naturen. Hur vi behöver och hur vi påverkar den, och om hur relationen inte på något vis är statisk.
Läs en mer detaljerad version av storkens historia på Storkprojektets hemsida: Storkprojektet.se
Vad är en biosfärkandidatur?
Storkriket är ett vackert och värdefullt landskap som med sin rikedom av fauna, flora, kulturhistoria, geologi, livsmedelsproduktion och olika utvecklingsinitiativ har de bästa förutsättningarna att uppfylla kriterierna för ett biosfärområde.
Tillkomsten av ett biosfärområde sker i flera och ganska omfattande steg. Det är Unescos globala styrelse för Biosfärprogrammet som utser nya biosfärområden men det är Sveriges regering som nominerar nya områden till Unesco.
Samverkan mellan enskilda, intresseorganisationer, föreningar, markägare och myndigheter är själva grundstommen i ett biosfärområde. Att involvera en bredd av aktörer med olika kunskap i förvaltningen leder till att mer hållbara lösningar kan hittas.
Global samverkan
Som biosfärområde är man en del av ett globalt nätverk under Unescos biosfärprogram Man and the Biosphere (MAB). Programmet startade 1971 och förenar natur- och samhällsvetenskap för att förbättra relationen mellan människa och miljö – på vetenskaplig grund.
Ett världsomspännande nätverk
Idag finns det över 700 biosfärområden i 129 länder som tillsammans bildar World Network of Biosphere Reserves. I Sverige finns sju biosfärområden.
Unescos biosfärprogram leds av en internationell styrelse och omfattar flera underprogram och tematiska satsningar – till exempel kring bergsområden, torra landskap, tropiska skogar, stadsnatur, våtmarker, öar och kustområden. Styrelsen möts årligen för att fatta beslut, bland annat om att godkänna nya biosfärområden. Sverige var medlem i styrelsen mellan 2017 och 2021.
Tillsammans för en hållbar framtid
Genom det globala nätverket av biosfärområden har också ett starkt nätverk av människor vuxit fram – från lokalbefolkning till forskare, entreprenörer och beslutsfattare. Det är detta breda engagemang som ger biosfärprogrammet sin kraft och bidrar till ständig utveckling och förnyelse.
Över 275 miljoner människor runt om i världen är i dag delaktiga i arbetet med att stärka sambandet mellan människa och natur – och skapa en mer hållbar framtid för kommande generationer.
Biosfärcentrum
Vad är ett biosfärcentrum?
Storkriket är ett vackert och värdefullt landskap som med sin rikedom av fauna, flora, kulturhistoria, geologi, livsmedelsproduktion och olika utvecklingsinitiativ har de bästa förutsättningarna att uppfylla kriterierna för ett biosfärområde.
Tillkomsten av ett biosfärområde sker i flera och ganska omfattande steg. Det är Unescos globala styrelse för Biosfärprogrammet som utser nya biosfärområden men det är Sveriges regering som nominerar nya områden till Unesco.
Samverkan mellan enskilda, intresseorganisationer, föreningar, markägare och myndigheter är själva grundstommen i ett biosfärområde. Att involvera en bredd av aktörer med olika kunskap i förvaltningen leder till att mer hållbara lösningar kan hittas.
Hasslemölla gård - kulturarv mitt i biosfärområdet
Hasslemölla gård ligger strax utanför Veberöd, mitt i biosfärområdet, och är en 61 hektar stor fastighet som sträcker sig längs Skogsmöllebäckens dalgång upp mot Romeleåsen. Den gränsar till flera värdefulla naturområden, som Ljungen och Klingavälsåns naturreservat. Fastigheten förvärvades av Lunds kommun år 2020.
På gården finns ett bostadshus, två ekonomibyggnader och en gammal vattenkvarn. Byggnaderna är från 1800-talet och utgör tillsammans med landskapet en gårdsmiljö med mycket höga kulturhistoriska värden.
Området kring Hasslemölla har stor potential för naturupplevelser och friluftsliv, med närhet till platser som Vombsjön, Vombs fure, Körsbärsdalen och Romeleåsen. Samtidigt saknas idag en tydlig målpunkt som kan ta emot och guida besökare. För att området ska bli mer tillgängligt för fler – även för dem som saknar bil – behövs bättre service som information, toaletter och gärna ett café.
Naturinventeringar och biologisk mångfald
Under sommaren 2021 genomfördes det omfattande naturinventeringar och inom Hasslemölla finns stora ytor med sandhed, ädellövskog, sumpskog och fuktängar. Inventeringarna resulterade i ett stort antal fynd, totalt cirka 1 200 olika arter. Bland dessa finns flera ovanliga arter, bland annat 85 rödlistade arter som förekommer spritt inom området. Den sandiga jordbruksmarken, hedarna, och ädellövskogen har särskilt höga naturvärden.
Utveckling och besöksmöjligheter
Fastigheten har stora behov av upprustning och renovering och interna diskussioner pågår kring Lunds kommuns ekonomiska möjligheter. Förutsättningarna för kollektivtrafik till Hasslemölla är goda från alla närliggande tätorter vilket styrker platsens möjlighet som biosfärcentrum.
Nya vandringsleder
Under 2024 utvecklade biosfärorganisationen, med finansiering från svenska Tillväxtverket, en vandringsled med utgångspunkt från Hasslemölla gård till Hemmestorps Mölla där storkhägnet och uppfödning av vit stork genomförs. Vandringleden kommer möjliggöra för besökare till området att se storkar i Storkriket samt även andra för området viktiga arter, såsom kronhjort och rovfåglar.
