Vad roligt att du är intresserad av Storkriket! På denna sidan har vi försökt samla de vanligaste frågorna kring biosfärområden, remiss, ansökan och regler.
Finns det en risk att biosfärområdet inte skulle godkännas av Unesco?
När Storkriket blev utnämnt till biosfärområdeskandidat gav Unesco en rad rekommendationer för fortsatt utveckling. Alla kandiderande biosfärområden får rekommendationer, unika för sina områden. För Storkriket var rekommendationerna bland annat att utöka områdets storlek och att arbeta med kulturens roll i området. När den slutgiltiga ansökan sedan skickas in så kollar Unesco på hur man tagit sig an dessa rekommendationer. Att dessa rekommendationer inte har arbetats med under kandidaturen skulle kunna vara en anledning till att inte godkänna ett biosfärområde. Ett biosfärområde skulle även riskera att inte bli godkänt om Unesco märker att man inte har satsat på arbetet överlag. Biosfärområdeskandidaten Storkriket har under sina år som kandidat arbetat med alla sina rekommendationer och genomfört flera ändringar utifrån dem. Sjöbo, Lund och Eslöv har även valt att satsa på kandidaturen och tillsätta både koordinator, styrgrupp och arbetsgrupp. Därför tror vi att det är en väldigt låg risk att Storkriket inte skulle bli godkända som biosfärområde.
Hur kan byaföreningar bidra och engagera sig?
Det finns massvis som byaföreningarna och Storkriket kan göra tillsammans. Kollar man runt på biosfärområden i världen ser vi många goda exempel på hur lokala föreningar och biosfärområden kan dra nytta av varandra, hjälpa varandra och samarbeta för områdets utveckling. I förslaget på ansökan som är ute på remiss finns det en bilaga med förslag på hur biosfärområdet Storkrikets organisation kan se ut. I den organisationen skulle man kunna tänka sig att det fanns en roll som representerar de olika byaråd och byaföreningar som finns i området.
Varför ser zoneringen av Storkriket ut som den gör?
Zoneringen av Storkriket följer en modell som många av de svenska biosfärområdena har använt sig av och är indelad i följande kategorier:
Kärnområden: Nationalpark, Ramsar-område, Kulturreservat, Art och habitatdirektivet Natura 2000-områden, Fågeldirektivet Natura 2000-områden, Naturreservat och områden med biotopskydd.
Buffertområden: Vattenskyddsområden, områden med strandskydd, riksintressen för kulturmiljövård, riksintressen för friluftsliv och naturvård, naturvårdsområden, landskapsbildskydd och naturminne.
Resterande yta, som inte ingår i kärnområdena eller buffertzonerna, utgörs av utvecklingsområden.
Innebär ett biosfärområde nya regler om vad man får och inte får göra i området?
Biosfärområdet ska förhålla sig till redan rådande regelverk och skyddsstrukturer, vilket innebär att etableringen av biosfärområdet inte medför några nya restriktioner gällande äganderätt, nyttjanderätt, brukanderätt och allemansrätt. Biosfärområdet ska inte heller ta över någon annan samhällsaktörs arbetsområde. Biosfärområdet är främst ett samarbetsorgan. Biosfärområdet ska sätta viktiga frågor i fokus och kan bidra till och genomföra direkta insatser via bland annat projektmedel och samarbete. Kortfattat ska biosfärområdet utifrån rådande regelverk verka för ökat lokalt samarbete, att olika perspektiv tas i beaktan i samhällets utveckling samt att kunskap uppdateras och sprids i området.
Vad för konkreta insatser och resultat kan ett biosfärområde generera?
Varje biosfärområde är unikt och ska arbeta utifrån sina lokala förutsättningar. Ändå skulle vi rekommendera att gå in på de andra svenska biosfärområdenas hemsidor och titta runt.
Många biosfärområden i Sverige har nämligen arbetat under flera år och kan ge en bra bild av vad för sorts konkreta insatser ett biosfärområde kan generera.
Hitta konkreta insatser från andra biosfärområden härigenom.
Samtidigt som Storkriket är under utveckling arbetar vi redan för att driva fram konkreta insatser i området. Kunskapsspridning och ökat engagemang lägger grunden för arbetet och är något som tagit en del tid, men resultat börjar märkas. Bland annat genom vårt arbete med hållbar plats- och destinationsutveckling.
Läs mer på vår sida för projekt och samarbeten.
I Storkrikets förslag till Unesco-ansökan finns också skrivelser om framtida möjligheter i förhållande till grunduppdraget att bevara, utveckla och stödja en hållbar samhällsutveckling av området.
Hitta förslaget på vår Unesco-ansökan här.
Var ska storkrundan gå?
Förslaget på sträckning för Storkrundan är från Hasslemölla gård ut till närheten av Hemmestorp mölla. En del av sträckningen kommer att gå på det gamla järnvägsspåret. Dessa sträckor kommer behöva röjas och tillgänglighetsanpassas för att kunna användas som vandringsled. Resten av den tilltänkta Storkrundan går i huvudsak på Hasslemölla gårds mark och kommer med små röjningar och förändringar fungera utmärkt som vandringsled.
Hittade du inte svar på din fråga?
Ingen fara, kika här nedan för fler tips!
Webbinarium
Den 4:e och 5:e oktober skedde två webbinarium där Anna-Karin Poussart presenterade mer kring Storkriket, vad ett biosfärområde innebär och vad som gör Storkriket så speciellt. Presentationen går att kolla på i efterhand och går att hitta här nedanför.
Handlar din fråga om plats- och destinationsutveckling?
Sedan 2022 pågår projektet ”Vår plats i biosfären”, ett projekt som syftar till att lägga grunden för en hållbar plats- och destinationsutveckling i Storkriket.
Är du intresserad av projektet så är du varmt välkommen att höra av dig till projektledare Susanne Green.
Kontakta oss!
Har du några andra frågor eller funderingar så är det bara att höra av sig till oss på info@storkriket.se.
