Vattenvårdsarbete bedrivs redan i dag av flera olika organisationer. Storkrikets roll bör därför vara att stärka och utveckla dessa befintliga initiativ, i syfte att tillsammans uppnå en bättre vattenmiljö.

Genom att anställa en samordnare för vattensamverkan kan Storkriket bidra till att minska risken för dubbelarbete och samtidigt lyfta vattenfrågorna högre på agendan. Samordnarens uppdrag blir att bygga upp en gemensam samverkansplattform, söka finansiering, föra dialog med markägare, initiera åtgärder samt samordna arbetet med andra biosfärområden – och därigenom bidra till en tydligare och starkare gemensam röst.

Naturbetesmarker är viktiga för biologisk mångfald, klimatet och livsmedelsberedskap, men skötseln är utmanande och har ofta låg lönsamhet.

Såväl konkurrens om marker som brist på betesdjur förekommer, men i olika områden, vilket leder till en svårhanterad obalans mellan resurser och behov.

En av de största utmaningarna upplevs ligga i att befintliga regelverk och ersättningssystem idag inte premierar naturbete tillräckligt och ibland direkt missgynnar lantbrukare som vill ta på sig skötseln av naturbetesmarker.

Genom inventering, lokal samordning, rådgivning (ex utifrån djurhållning, betesskötsel och ekonomi) kring  och utbildning kan en samverkansorganisation skulle kunna matcha behov och resurser, och ett ökat fokus på naturbeteskött kan stärka både efterfrågan och förutsättningarna för hållbar betesmarkanvändning. På nationell nivå behövs en helhetsöversyn över regelverk och ersättningssystem så att naturbetesskötsel gynnas.

Storkriket står inför ett förändrat klimat, där arbetet med naturbaserade lösningar blir viktigare. Samtidigt ser vi att vissa platser i området påverkas negativt av ett högt och växande besökstryck, vilket gör det nödvändigt att i större utsträckning styra besökare till mer hållbara och lämpliga miljöer.

Genom att möta dessa två utmaningar i samspel kan vi använda marken mer resurseffektivt och skapa mervärden. När ny skog planteras kan man till exempel redan från början planera för stigar och besöksplatser. Vid anläggning av dammar kan möjligheter för bad och rekreation integreras, och när gröna korridorer utvecklas kan de samtidigt bidra till längre, sammanhängande leder i landskapet.

En avgörande framgångsfaktor är att aktörer som arbetar med klimatåtgärder respektive besöksutveckling samverkar och har en nära dialog. Det behövs därför tydliga samverkansformer, god kommunikation mellan organisationer samt spridning av inspirerande exempel som visar på möjligheterna. För att ytterligare underlätta samarbeten behöver trösklarna sänkas – inte minst genom att skapa kompletterande finansieringsmöjligheter som stödjer gemensamma initiativ.