En förstudie inom projektet Skogsvattnets Återkomst har identifierat omkring 200 hektar mark i Snogeholms strövområde som kan vara lämpliga att återställa till mer naturliga vattenförhållanden. Nu finns en plan för det fortsatta arbetet.
I Snogeholms strövområde har en förstudie undersökt var det finns möjligheter att återväta mark som påverkats av mänsklig aktivitet. Resultatet är en åtgärdsplan som pekar ut cirka 200 hektar av fastighetens totalt 1 200 hektar som möjliga områden för hydrologisk restaurering.
Återvätning innebär att man försöker återställa markens naturliga vattenförhållanden, till exempel genom att bromsa upp eller stoppa dränering. Det kan bidra till att vatten stannar kvar längre i landskapet och skapa bättre förutsättningar för våtmarker och andra fuktiga livsmiljöer.
En plan för framtida åtgärder
Arbetet har omfattat både kartstudier och inventeringar ute i fält. Genom att undersöka hur vattnet rör sig i landskapet har projektet kunnat identifiera områden där vattenförhållandena har förändrats av människan och där det bedöms finnas förutsättningar att återställa dem.
Den färdiga åtgärdsplanen ska nu fungera som underlag för den fortsatta planeringen. Att ett område pekats ut innebär alltså att det kan vara lämpligt för restaurering – inte att åtgärder redan har genomförts.
Samarbete för landskapets vatten
Åtgärdsplanen imon projektet Skogsvattnets återkomst är framtagen i ett samarbete mellan markägaren Stiftelsen Skånska landskap, Kävlingeåns vattenråd och Ekologigruppen.
Förstudien är ett första steg mot att återskapa mer naturliga vattenförhållanden i delar av Snogeholms strövområde. Genom att identifiera var insatser kan göra störst nytta skapas bättre förutsättningar för det fortsatta restaureringsarbetet.