FOKUSOMRÅDEN
FOKUSOMRÅDEN
Vad är ett fokusområde?
Biosfärområdet har bebotts och brukats i generationer och vilar på ett ömtåligt samspel mellan människa och miljö. Värdefulla naturtyper och resurser ska bevaras samtidigt som människor ska kunna bo, verka och röra sig i området.
Fokusområdena förenas med mål och stödprocesser – tillsammans blir de till kunskap och resurser i arbetet för en ekologiskt, socialt, ekonomiskt och kulturell hållbar utveckling av området.
Storkrikets fokusområden presenteras i strategin, där man även kan läsa er om eventuella arbetsområden och kopplingar till befintliga styrdokument.
1. Välmående ekosystem och rik biologisk mångfald
Storkrikets naturmiljöer spänner över en mångfald av landskapstyper, från vidsträckta landskap till fuktiga ängar, sjöar, åar, betesmarker och skogklädda åsar. Denna variation beror på unika geologiska förutsättningar och mänsklig påverkan genom historien. Trots att Storkriket endast utgör en liten del av Sveriges yta, huserar det en betydande del av landets arter, inklusive en fjärdedel av de naturligt förekommande och en femtedel av de rödlistade arterna.
Med sina cirka 150 000 invånare och sin närhet till Öresundsregionen med över 4 miljoner invånare, är Storkriket en idealisk plats för att utforska hållbar utveckling. Utmaningarna inkluderar klimatförändringar, intensiv markanvändning och invasiva arter som hotar den biologiska mångfalden. För att tackla dessa utmaningar krävs samarbete mellan olika aktörer såsom privatpersoner, företag, forskningsinstitutioner, och myndigheter.
För att bevara och utveckla områdets ekosystem och biologiska mångfald kan man arbeta med att skapa sammanhängande grönområden, öka medvetenheten kring områdets unika natur, undersöka hur mänsklig aktivitet påverkar ekosystemet, och bekämpa invasiva arter. Genom att identifiera och främja ekosystemtjänster, samt genom att stärka ekosystemen i relation till klimatförändringarna, kan man bidra till områdets långsiktiga välmående. Kopplingar till befintliga styrdokument, både internationella och lokala, ger ramverk för att guida och stödja dessa insatser.
Exempel på kopplingar till FN:s globala hållbarhetsmål
2. Smart vattenhantering
Vattnet är avgörande för ekologisk, social och ekonomisk utveckling i Storkriket, med flera stora och små sjöar samt vattendrag som Klingavälsån och Kävlingeån. Dessa vattenkällor stöder en rik biodiversitet av fisk, insekter och växter samt livet runt stränderna och ängsmarkerna. Dessutom är vattnet en primär källa till dricksvatten för över 450 000 människor, framförallt från Vombsjön.
Historiskt sett fanns det fler vattenkällor än idag, men sjösänkning och utdikning har minskat deras omfattning och skapat nya utmaningar som övergödning, översvämningar och torka.
För att hantera dessa utmaningar och återställa balansen krävs långsiktiga insatser. Tre aktiva vattenråd arbetar för att förbättra den ekologiska statusen genom bland annat vattenreningsåtgärder längs vattendragen. Vattenråden bedriver även miljöövervakning för att övervaka vattenkvaliteten.
Framtida arbete i Storkriket kan handla om kunskapsbyggande, samverkan för att hitta gemensamma lösningar och återställa våtmarksområden. Kopplingar till befintliga styrdokument, som EU:s ramdirektiv för vatten och lokala vattenråds planer, ger vägledning för att genomföra dessa åtgärder.
Exempel på kopplingar till FN:s globala hållbarhetsmål
3. Värdefullt odlingslandskap och lantbruk
Storkriket präglas av ett varierat kulturlandskap med omfattande jordbruksmark som spelar en nyckelroll för livsmedelsförsörjning, kulturbevarande och anpassning till klimatförändringar. Trots detta står intensivt jordbruk inför utmaningar såsom näringsläckage och försämrad biologisk mångfald. Insatser görs för att motverka dessa negativa effekter genom teknisk innovation, växtföljdsplanering och andra strategier.
Historiskt sett har odlingstekniker och bruk av översilningsängar format landskapet. Idag utgör jordbruksmarken cirka 60 procent av Storkrikets yta, med huvudsakliga grödor som spannmål, sockerbetor och höstraps. En mindre andel är ekologiskt odlad, och betesmark används främst för nötboskap och hästar.
Aktörer som Kulturens Östarp och Hörjelgården exemplifierar det historiska och biologiska kulturarvet och dess roll för den biologiska mångfalden. Dessa platser belyser hur odlingstekniker från tidigare århundraden har format landskapet.
I ett förändrat klimat står jordbruket inför nya utmaningar, men även möjligheter till innovation och anpassning. Arbete fokuserar på att minska näringsläckage, främja cirkulära metoder och öka kunskapsutbytet mellan olika aktörer inom livsmedelskedjan.
För att stödja och utveckla odlingslandskapets höga värden kan aktörer arbeta med kunskapsuppbyggnad, klimatanpassning, innovation och samverkan mellan olika aktörer inom livsmedelskedjan.
Exempel på kopplingar till FN:s globala hållbarhetsmål
4. Framgångsrikt samspel mellan stad och land
För Storkriket är samspel mellan stad och land avgörande för en hållbar samhällsutveckling. Med över 150 000 invånare och en omkringliggande Öresundsregion med över 4 miljoner människor, ökar trycket på både tätorter och landsbygd. För att främja en balanserad utveckling behövs ökat samarbete och utbyte mellan dessa områden.
Arbetstillfällen är huvudsakligen koncentrerade till tätorterna, medan vissa branscher som lantbruk, hästnäring och besöksnäring är centrala på landsbygden. En ökad förståelse för det ömsesidiga beroendet mellan stad och land är avgörande för att skapa hållbara lösningar.
På landsbygden finns behov av ökad tillgänglighet till service och arbetsplatser för att upprätthålla en levande miljö. För att främja detta krävs utveckling av hållbar mobilitet och infrastruktur för att säkerställa att människor kan ta sig till och från platser även utanför vanliga pendlingstider.
Kulturens roll är central för att stärka samhällsutvecklingen och skapa attraktiva miljöer både i stad och på landsbygd. Genom att främja samverkan mellan olika områden inom kultur, näringsliv och samhälle kan man bidra till ökat engagemang och förståelse för samhällsutvecklingsfrågor.
För att stärka samspelet mellan stad och land kan insatser fokusera på kunskapsuppbyggnad, främjande av digitalisering och utveckling av hållbar mobilitet. Att skapa mötesplatser och öka engagemang för landsbygdsfrågor är också viktigt för att säkerställa en balanserad samhällsutveckling.
Exempel på kopplingar till FN:s globala hållbarhetsmål
5. Fantastiska besöksmål och tillgängligt friluftsliv
Storkriket, beläget i en växande region, står inför utmaningen att hantera det ökande besökstrycket samtidigt som man vill bevara områdets unika natur och kultur. Genom att göra området tillgängligt för fler människor kan man främja hälsa, stärka lokal näring och öka kunskapen om hållbar utveckling. Det kräver medveten planering för att skydda och bevara känsliga miljöer samtidigt som man tillgängliggör platser för besökare, verksamma och boende.
Storkriket har en mängd befintliga och potentiella besöksmål för natur- och kulturupplevelser, vilka kan utgöra grund för friluftsliv, besöksnäring och förståelse för områdets historia och framtid. För att utveckla dessa mål på ett hållbart sätt krävs samverkan, strategisk planering och utveckling av infrastruktur och service.
Friluftsliv är centralt i Storkriket, och det finns goda förutsättningar för utökat arbete inom området. Genom dialog och engagemang kan man skapa attraktiva och hållbara friluftsområden, samtidigt som man beaktar allemansrätten och skyddar känsliga miljöer.
Kulturarvet i Storkriket är mångfacetterat och omfattar både natur- och kulturvärden. Genom att främja samverkan mellan olika aktörer kan man bevara och förvalta dessa värden samtidigt som man utvecklar besöksnäringen på ett hållbart sätt.
Besöksnäringen i Storkriket domineras av företag och föreningar som erbjuder boende, mat och dryck, aktiviteter och upplevelser. Genom samverkan och goda förutsättningar för hållbarhetsarbete kan man främja en besöksnäring som bidrar till samhällsutveckling och mervärden för området.
Genom strategisk styrning av besöksflöden och utveckling av olika platser och leder kan man främja friluftslivet och besöksnäringen samtidigt som man skyddar känsliga miljöer. Det kräver en kontinuerlig analys och dialog med berörda aktörer för att skapa en hållbar utveckling.
Exempel på kopplingar till FN:s globala hållbarhetsmål
